Varför finns en örn, en orm och en kaktus på flaggan?
De erinrar om tecknet som enligt traditionen visade mexikafolket var Tenochtitlán, dagens Mexico City, skulle grundas.
Mexikos flagga har tre lika breda lodräta fält i grönt, vitt och rött. Riksvapnet sitter mitt i det vita fältet, och lagen anger även flaggans proportioner.
Mexiko
Information om flaggans utformning, färger och proportioner.
Flaggan har 3 lodräta ränder från stångsidan till den fria kanten: grön · vit · röd.
Mexikos flagga är en lodrät trikolor i grönt, vitt och rött. Mitt i det vita fältet finns riksvapnet: en örn som sitter på en fikonkaktus och håller en orm.
Emblemet anknyter till mexikafolkets berättelse om Tenochtitláns grundande. Färgerna går tillbaka till självständighetstiden, men deras tolkningar har förändrats. Dagens vapenbild antogs 1968 och skiljer flaggan från Italiens rena trikolor.
Riksvapnet visar en mexikansk örn i profil. Den vänstra klon vilar på en blommande nopal som växer på en klippa ur en sjö. Med den högra klon och näbben håller örnen en böjd orm; ek- och lagerkvistar ramar in vapnets nedre del.
Motivet anknyter till en bild i mexikafolkets berättelse om Tenochtitlans grundande. Mexikos utrikesministerium kopplar örnen på kaktusen till den traditionen. Lagen beskriver vapnets utseende, medan den historiska översikten sätter motivet i sitt kulturella sammanhang.
Flagglagen föreskriver tre lika breda lodräta fält i ordningen grönt, vitt och rött från stångsidan. Riksvapnet är centrerat i det vita fältet och dess diameter motsvarar tre fjärdedelar av fältets bredd.
Samma paragraf anger förhållandet mellan flaggans bredd och längd till 4:7. Måtten skiljer den officiella flaggan från en vanlig trikolor; riksvapnet i mitten är en central del av utformningen. Lagen fastställer designen men ger inte färgerna några oföränderliga betydelser.
Den gröna, vita och röda trikoloren växte fram under självständighetsperioden. Utrikesministeriets historik beskriver lodräta fält och en örn på en kaktus på det första kejsardömets flagga 1822. Senare versioner ändrade örnen och andra detaljer.
Ett dekret från 1916 fastställde en örn i profil. Dagens flaggform slogs fast i 1968 års lag om nationalsymbolerna; den nuvarande lagen reglerar utformning och användning. Lagen anger också den 24 februari som flaggdag.
De erinrar om tecknet som enligt traditionen visade mexikafolket var Tenochtitlán, dagens Mexico City, skulle grundas.
Den nuvarande utformningen antogs 1968.
Från stångsidan kommer de tre lika breda fälten i ordningen grönt, vitt och rött.
Lagen anger förhållandet 4:7 mellan bredd och längd.
En örn håller en orm och står på en nopal som växer på en klippa i en sjö; nedanför finns ek- och lagerkvistar.
Den firas den 24 februari, det datum som anges i lagen om nationalsymbolerna.
Bilderna sorteras efter årtalen i samlingen. Det angivna året behöver inte vara flaggans officiella införandeår.
Vexillas samling med historiska flaggor innehåller äldre flaggor med anknytning till dagens länder och territorier samt flaggor från stater, riken och andra styren som tidigare har kontrollerat områdena.
Att en flagga finns i ett lands historiska samling betyder inte nödvändigtvis att landet var självständigt då eller att flaggan var landets egen nationsflagga.
Årtalen bygger på historiska uppgifter i datamaterialet och anger inte alltid ett officiellt införandeår. Samlingen är inte fullständig, och uppgifter om användning, geografisk räckvidd och tolkning kan variera.